11mot11

Vem skjuter Örebro ur bottenstriden?

Idag spelar Örebro SK hemma mot IFK Norrköping i den 19:e omgången av allsvenskan 2015. Hemmalaget har underpresterat hela säsongen, så pass att man ligger på nedflyttningsplats. Det stora problemet har varit målskyttet i Alhassan Kamaras frånvaro. Än så länge har ingen av de potentiella ersättarna klivit fram och frågan är; Vem skjuter Örebro ur bottenstriden?


En följetong under årets säsong har varit Örebros underprestation. Bortsett några extremt imponerande insatser i cup-spelet har laget varit en stor besvikelse. Rent statistiskt har närkingarna emellertid hela tiden sett betydligt bättre ut än vad tabellen har visat. Det har främst berott på att laget har skapat väldigt mycket målchanser jämfört med sina konkurrenter i botten. Förklaringen till ÖSKs svaga resultat har legat i att man varit extremt dåliga på att förvalta sina målchanser. Örebros anfallare hade efter 17 omgångar ett snitt på 0,06 mål per avslut. Klart lägst i allsvenskan och långt under snittet för en allsvensk anfallare vilket ligger på 0,15 mål per avslut. För jämförelsens skulle kan det nämnas att Hammarby, där Linus Hallenius så här långt varit en stor besvikelse, med ett snitt på 0,095 har ligans näst ineffektivaste anfallare.

Ett rimligt antagande i det här läget skulle vara att Örebros anfallare haft ett närmast osannolikt oflyt. Att det snart vänder och målen börjar trilla in. Samtidigt händer det att över tid ohållbara siffror håller i sig över en hel säsong. Den allsvenska säsongen sträcker sig ändå inte över mer än 30 matcher vilket innebär att  otur, tappat självförtroende när det går emot, eller kanske något helt annat, över en säsong kan få stor påverkan.

Örebro är därmed ett av den allsvenska säsongens mer intressanta "case", i synnerhet deras anfallsuppsättning. Med Alhassan Kamara skadad, och troligtvis borta resten av säsongen, är det Pär Ericsson, Marcus Pode och Karl Holmberg som är ytterst ansvariga både för att för att lösa ÖSKs anfallsproblem. Pär Ericsson och Marcus Pode är två etablerade namn som spelat på många säsonger i allsvenskan. Karl Holmberg är en egen produkt som fått regelbunden speltid i a-laget sedan 2012.

Gemensamt för Pär Ericssson och Marcus Pode är att de haft ganska så brokiga karriärer, men trots det erhållit ett ganska gott rykte. Spontant känns det som två anfallare att man kan känns sig ganska trygg med om målet endast är att hålla sig kvar i allsvenskan. Frågan är dock hur pålitliga de är och om de egentligen under någon period av sina karriärer presterat över en längre tidsperiod än en enstaka säsong här och där.

Pär Ericsson

Marcus Pode

Karl Holmberg

Effektivitet och aktivitet; Årets säsong + de tre senaste

Sett till grafen ovan kan det konstateras att ingen av Örebros anfallare är något skottmonster. Sett till effektivitet kan det ses att både Holmberg och Ericsson legat ganska bra runt snittet de flesta av sina säsonger då de haft runt fyra skott på mål per mål och snittet som sagt ligger strax där under. Pode däremot har varit betydligt mer ojämn och bortsett från hösten i Superettan 2013 och förra säsongen där han hade en väldigt stark höst ser det inget vidare ut. De två skott på mål per mål han hade i fjol är givetvis inget hållbart snitt och därför inget man kunde förvänta sig denna säsong. Men att han skulle falla tillbaka till gamla dagars ineffektivitet för nog också anses överraskande. Pär Ericsson har varit en relativt stabil avslutare, framförallt i Mjällby. Problemet där ligger i antalet avslut som han tar sig till. Med goda passningsläggare som Nordin Gerzic, Daniel Nordmark och Robert Åhman-Persson runt sig kanske Ericssons karriär åter tar fart.

Talet under respektive punkt ger differensen mellan faktiskt och förväntat antal mål. Exempelvis gjorde Marcus Pode i fjol 4,3 mål fler än förväntat.

Den skattning av förväntat antal mål som används här näst är en relativt grov skattning då det är skott på mål som använts för att beräkna den. Det innebär att varje skott getts lika stor chans, lite drygt en på fyra, att sitta. Utifrån det har ett förväntat antal mål beräknats. Det kan ge en  bild över kopplingen mellan bra målskytteår och eventuell överprestation, men är som tidigare nämnt en ganska grov uppskattning,
Frågeställningen som möjligtvis kan besvaras är ifall de målrika säsongerna berott på att de studsat med, tur/formtopp eller något annat, eller har det varit en bild över hur bra spelaren faktiskt varit. Karl Holmbergs säsong i Superettan 2013 är ett bra exempel på en säsong som ser hållbar ut då antalet skott på mål väl matchade utfallet i form av antalet mål. Den kan jämföras med Marcus Podes säsong i fjol där förväntat antal mål kraftigt överstiger det faktiska utfallet. Samma notering kan göras för Pär Ericssons år i Mjällby där han var väldigt effektiv och målmässigt presterade klart bättre än han gjort annars i karriären. För både Pode och Ericssons del är det därför kanske ingen överraskning att de är så ojämna från säsong till säsong. De tar sig generellt till få målchanser och deras toppsäsonger verkar ha berott på en period av ohållbar effektivitet.
Med det konstaterat är det lätt att komma fram till att det inte ser särskilt positivt ut för Örebro, om det är den här anfallsuppsättningen de sätter sitt hopp till. När det väl börjat gå tungt har både Ericsson och Pode historiskt sett haft riktigt mediokra säsonger. För Pode var dock förra säsongen ett undantag då han efter att ha varit iskall under våren fick stort förtroende när Axén tog över och helt plötsligt öste in mål. Om någon så är det kanske Axén som kan väcka liv i Podes målskytte. Annars står hoppet till Holmberg och Ericsson där den förstnämnde tidigare år varit en effektiv och aktiv anfallare, men av någon anledning varit under isen i år. Ericsson har varit iskall sedan han lämnade Mjällby och får i mina ögon ses som en stor, men fullt förståelig, chansning av Örebro att plocka in.

Så, avslutningsvis. Vem, om någon, frälser Örebro?
Jag tror mest på Karl Holmberg, även om det väl Marcus Pode som har högst potential. Att Örebro klarar sig kvar känner jag mig dock väldigt säker på. Kvaliteten finns i laget och det räcker egentligen att någon av Holmberg, Ericsson eller Pode kommer upp till förväntad nivå för att laget ska kunna lyfta.




Taggar: Allsvenskan 2015, Spelaranalys